Anekdot om säkerhet

published on

February 23rd, 2009 and tagged with ServersSwedish

Men hade glömt en skruvmejsel för att få upp chassit. Så jag sprang ut i hallen till verktygslådan och känner hur jag på vägen ut snuddar vid servern och återigen slår i mina tår. Väl ute i vardagsrummet hör jag ett rejält brak följt av läsarmar som rispar i diskytan, ett ljud som jag tyvärr är aldeles för bekant med!

Jag lovade er tidigare i inlägget om det oväntade samtalet från den avskyvärda tidningen Svenska Branschmagasinet att jag skulle delge er en anekdot om min gamla backup-maskin. Eftersom jag har frukt och bärnamn i min datorpark så hette den raspberry, vill du veta mer om mina namngivningskonventioner så kan du läsa artikeln om Binära bär och digitala frukter. Det var alltså för att det är surt att behöva nyttja backupen. Det började med att jag skulle sätta in en större disk i raspberry för att få plats med mer lagring eftersom de nu raid 1-ade två diskarna var nyttjade till cirka 95%. Jag var ganska glad den dagen att jag hade en backup.

Väl ute i vardagsrummet hör jag ett rejält brak följt av läsarmar som rispar i diskytan, ett ljud som jag tyvärr är aldeles för bekant med!

Servern och backupmaskinen stod brevid mitt skrivbord under en relativt tung laserskrivare som gjort att man inte flyttar på burkarna så lätt och när man väl slår i tårna så gör det riktigt ont(för 50kg massa flyttar inte på sig hur som helst).Först flyttade jag bort skrivaren som balanserade på dessa två system. Servern min stod brevid backupmaskinen fast utanför, så jag var tvungen att flytta på den för att få ut backupmaskinen. Detta under tiden som maskinen var i drift. Sagt och gjort så flyttades maskinen ut på golvet en bit, stod för sig själv och jag hade flyttat upp backupmaskinen på skrivbordet. Men hade glömt en skruvmejsel för att få upp chassit. Så jag sprang ut i hallen till verktygslådan och känner hur jag på vägen ut snuddar vid servern och återigen slår i mina tår. Väl ute i vardagsrummet hör jag ett rejält brak följt av läsarmar som rispar i diskytan, ett ljud som jag tyvärr är aldeles för bekant med!

Naturligtvis hade jag tidigare precis suttit och jobbat intensivt med saker som fanns på servern bara några minuter tidigare och började kallsvettas och försökte först och främst få liv i servern igen. Samtliga diskar i servern blev defekta utom en, systemdisken. Så all information, alla webbplatser, fakturor och databaser var trasiga. Ett nederlag som det innebär att jag hade varit tvungen att gå igenom kalendern för hela 2008 och lägga in igen i mitt faktureringssystem. Det hade gjort att vissa projekt varit förlorade för alltid, foton försvunna, webbplatser till intetgjorda och småfiler saknade. Som tur är var det mesta uppsäkrat på backupburken, den som låg på skrivbordet med 95% fulla hårddiskar.

Eftersom jag hade använt den som labbburk så var det nog tur att det inte var den som rasade i golvet, för varför ha backup på en backupburk? Men eftersom den kördes som labbburk så var det inte så mycket att förändra, föra över lösenordsfilen från serverns systemdisk, ta de aktuellaste databaserna(istället för 10h gamla) och se till att brandväggen var tillförlitlig och sätta upp burken igen. Sedan dess har jag varit fast bestämd att få igång en tillförlitlig och säker backup igen. Men det viktigaste är också att den inte ska kunna drabbas av samma olyckor som den primära burken. Säg om huset brinner ner, inbrott med mera. Om både backupen och den ordinarie försvinner, vad har man då för nytta av en backup?

Utöver detta så är det ganska smart att lagra kritisk information såsom kundregister, mjukvaror och annat som används dagligen i verksamheten på ett separat minne. Till detta har jag en tanke på att använda ett antal USB-minnen som jag sedan roterar mellan dagligen och förvarar på en säker plats. Man kan aldrig ha för hög redundans, frågan är bara när det blir ekonomiskt oförsvarbart.